Prova dig fram i vinbryggningen bland alla frukter och bär

För bästa möjliga resultat vid framtagning av vin är det centralt att frukterna som används behandlas på rätt sätt. Hemmaframställning av Vin skriven av Kjeld Erlandsen är en bok som verkligen rekommenderas för att erhålla bättre koll. Den är fullproppad med goda råd och tips. Författaren har flera års erfarenhet av vinframställning och redogör fullständigt och detaljerat hur man bör gå till väga.

I vinframställningen ska man göra skillnad på olika sorters bär, och olika sorters frukter. Varje specifikt bär eller frukt kräver nämligen sin unika bearbetning.

Hårda och saftiga frukter som päron, pumpa och äpple ska sköljas i varmt vatten och rengöras ordentligt. Man får inte glömma att också stjälken och flugan ska rensas. Kärnorna i äpplen kan med fördel vara kvar och de behöver inte vara skalade. I järnhandeln och liknande kan man handla en äppeldelare som funkar utmärkt för att dela äpplena. Dessa hårda och saftiga frukter brukar sällan lämna rikligt med fruktrester och jäsningen som krävs är omkring 3-4 dygn.

Erlandsen tar självfallet också upp mjuka saftiga bär och nämner bland annat körsbär och vinbär som exempel. Det är betydelsefullt att sortera undan blad och även dåliga stjälkar från bären. Därefter ska de mosas i ett kärl med hjälp av händerna eller en potatispress. Man får se till att inte krossa kärnorna.

Kärnor från till exempel körsbär och plommon kan man när man silat samla in för att producera Cherry brandy. Mjuka saftiga bär jäser på ungefär 2-4 dygn. I regel något snabbare än hårda saftiga frukter.

Fastän rabarber räknas som en grönsak används den mest som frukt. Det går sålunda självfallet att producera gott vin på rabarber. Men man ska tänka på att rabarber enbart ska användas för vinframställning i maj och juni. Ifall rabarberna är för gamla eller träiga kan vinet få en besk smak som inte är eftersträvansvärd. För att undgå att vinet ska bli ljusrött ska stjälkar skollas med kokande vatten samt skalas. vinsatser köpa.

Det rekommenderas att rabarberstjälkarna delas i ca 3-4 långa bitar som får koka i ¼ liter vatten per kg. De ska kokas så länge att de blir möra. Pressa därpå ur saften i ett spann och tillsätt 2 gram vinkrita per kg rabarber. Oxalsyran i rabarberna neutraliseras av kritan. Låt rabarberna få stå till nästa dag. Häll varsamt och noga över saften i ett jäskärl. Vid oaktsamhet kan vit bottensats som bildats komma med. Därnäst tillsätter man socker och vatten enligt recept.

Rönnbär, nypon och slånbär räknas som torra friska bär. Med tanke på att de äger en mäktig aromrikedom och består av mindre saft är de extra lämpade för starkviner. Här gäller det också att ta bort stjälk och fluga. För att exempelvis få bort alla kärnor i ett nypon ska man dela det itu och skölja med hett vatten. För många kärnor kvar i nyponet genererar bittert vin. Mindre nypon bör helst vara frusna och behandlas hela. Havtorn och slånbär är också typiska bär som ska behandlas hela och frusna.

En annan kategori är torkade bär. När man behandlas dessa ska man hälla kokande vatten över dem och sedan låta dem vara till kommande dag. Det innebär att bären sväller närapå 4 gånger sin torkade storlek. Behandla dem således inte i ett för litet kärl så de får plats i vidgad storlek. Tänk dessutom på att det kokande vattnet som ska hällas över bären bör vara dubbelt så mycket. Det brukar vanligen bli runt 2-5 liter vatten.

Det går att handla exempelvis torkade nypon, rönnbär och torkat fläder i hembryggningsbutiker och i hälsokostbutiker. Det går också att finna i butiker på internet.

Det går också helt utmärkt att brygga vin på äppelmust. Men man ska beakta att viktiga ämnen går förlorade vid filtrering och bör därför undvikas. Vad gäller must så ska det jäsa drygt 2-3 dagar före socker tillsätts.

Koncentrerad äppelsaft på konserv brukar vanligtvis rymma 1 kg vilket genererar ca 10-12 liter äppelmust. 2 burkar koncentrat krävs alltså för ca 25 liter vin. Späd ut koncentratet till 15 liter och sedan ska förkultur tillsättas. Satsen ska jäsa i 2-3 dagar innan man tillsätter den första tredjedelen med vatten samt socker.

Ett övrigt exempel som Erlandsen nämner är att vanlig fruktsaft kan användas till vinframställning. Man bör dock vara försiktig med att inte använda allt för söt saft. Ha för den skull koll på sockerinnehållet per liter med hjälp av en oechslemätare. Koncentrerad saft kan endast användas utspädd. . All saft som är pastöriserad tar längre tid på sig att jäsa än vad färska frukter gör. För 10 liter jäsande vin krävs 1 liter saft

För den djärve och uppfinningsrike rekommenderas att testa att producera vin på maskrosor alternativt fläderblommor. Avlägsna de gröna bladen från maskrosorna och låt de gula kronbladen få vara kvar. Fläderblomman ska behandlas hela medräknat stjälken. Dock avlägsnas stjälken och behandlas enskild.

Maskrosor eller fläderblommor placeras i en gryta eller liknande tillsammans med 1 ½ liter kokande vatten. Se till att pressa ner blommorna. Låt dem koka sakta under lock till dess de faller ihop, vilket vanligtvis tar omkring 3-5 minuter.

Sedan ska blommorna pressas ordentligt och hällas med vätskan i jäskärlet. Till exempel kan man blanda med ½ burk koncentrerad äppelsaft per 10 liter vin eller 5 liter äppelmust. Därefter tillsätter man socker och vatten enligt recept.